Jakten på lycka
Likt en gapande fisk med ett icke fungerande korttidsminne flyter jag fram i vardagen. Vilken dag är det, har vi ätit middag, vilken dag är det? Lite så går jargongen både på arbetsplats och sedan via min egen mun i hemmets trygga vrå. Jag tror dock stensäkert på att det är de halvkorkade, och med en gnutta okunskap är den delen av mänskligheten som lever livet utan onödigt grubbleri och ångest. Jag välkomnar dig varmast till sällskapet för de verklighetsfrånvarande, en folder finns att läsa i foajén.
De av er som läst liftarens guide till galaxen, och därigenom stött på den överintelligenta, cyniska, svårt deprimerade och paranoida androiden Marvin, kan dra parallellen att med intelligens och förståelsen för livets vedermödor kommer sorg och olycka i sinne.
Lite lagom dos förvirring och enfald gör således gott för mänskligheten, och kanske bör staten ta med detta i beräkningen då de lägger upp utbildningsplaner och dylikt för kommande generationers utbildning och lärande. Kanske ser våra regeringsmän inte min insiktsfulla synvinkel på vår tids hälsoproblem, med alla de svåramodiga psyken vi bär på. Vilken tur då att jag är på väg att nästla mig in i skolverksamheten, oh vad jag ska utbilda de små liven till små fåraktiga liv fulla av okunskap! Det glädjer mig att kunna göra vårt rike en god gärning.
