Ekonomisk vinning
Jag önskar kunna styra världen och alla händelser i egen riktning.
Det där påståendet är självklart endast bluff och båg, det sista jag önskar mig är ett så överväldigande ansvar, jag har ju svårt att till och med låta mina egna steg gå i rätt riktning. Däremot skulle jag, trots totalt ovetande om politik och omvärlden, i alla fall önska få en mindre dos makt på, åtminstone, kommunal nivå. En och annan regeländring i egoistiskt syfte skulle göras, som att säkra en hög och frikostig pension, göra en liten Toblerone affär och ge mig ett livslångt LLT kort, alldeles alldeles gratis. Nu kan man snabbt ge sig intrycket att jag finner det nöjsamt att åka kollektivtrafik tillsammans med alla illaluktande och frånstötande homosapiens. Men det gör jag inte. Av just den anledningen, att lägga stora kostnader på en aktivitet jag skyr men som ändock är rent livsnödvändig, skulle falla mig väl i smaken att undslippa betala.
Vad för vidare lagförslag jag skulle ha på agendan finner jag oviktigt, och mitt styre skulle förmodligen bli vida omskrivet i lokaltidningarna med negativ klang. Med högt huvud, ett LLT-kort i plånboken, mätt i magen och en säkrad framtid skulle jag gladeligen avgå efter min korta sejour som högsta hönset. 
