Ett gediget arbete.
Det mycket eventuella löpareventet blev av, och med en finpustning av föregående års tid på banan tog jag mig som första kvinna över mållinjen med min mor som tapper tvåa. Mitt mål var att springa så prestigelöst som jag bara kan förmå mig själv, och kanske kan även den allra dummaste i klassen psyklogstudenter räkna ut att denna avslappnade inställning gjorde jobbet.
Det börjar nu närma sig afton och en sysselsättning bör göras. Så som filmtittning (som blivande mellanstadielärare kanske man i det närmaste måste läggas sig av med vanan att forma om, och blida konstiga verb). ”Varför inte gå till hemmakväll” frågar jag oskyldigt. Och så var det igång, researchen. Topplistan, alla de olika genrer, nyheter, kommande, klassiker, ja de alla avhandlades, omdömen lästes via IMDb, trailer kollades upp på youtube, för- och nackdelar vägdes, det var helt enkelt min kära Erik som gjorde ett helhjärtat försök att finna det bästa av det mesta. En utled jag slet mitt hår och bönade och bad, ”men så låt oss då bara ta en film ur din hylla”! Plötsligt kröp det fram att man filmabivalensen i själva verket kunde finna i det ofantliga avståndet på tre minuter till närmsta hyrfilmsbutik.
