I´ve got a feeling
Det finns inga bättre tillfällen att låta orden flöda än vid starka känslostormar. Jag har nu, under ett få antal timmar, upplevt blossande ilska och den ljuva lättnaden. Sent igår kväll (allt är relativt) plingade det till i mobilen, ett mail var inkommet. Texten fick mig att se rött, jag hade fått i uppgift att komplettera, i mina ögon onödiga och orättvisa stycken till en av de tretusen rapporterna jag vid det här laget har skrivit. Det var inte bara detta med onödan och orelevansen som fick mig att ilskna till, likaså det mycket korta tidsperspektivet att slutföra uppgiften. Jag hytte med näven och förbannade dem som ingår i det yrket jag ämnar söka mig till – lärare, vem har inte upplevt deras märkliga tilltag? Nåja, trots mina svaga sovnerver som vid minsta anhopning av problem vanligtvis väljer att hålla mig vaken somnade jag, arg som ett bi. Erik småskrattade lite åt den mycket lilla flickan med de mycket stora känslorna.
Tidigt var tiden jag sedan vaknade, knäckte till alla stela leder och tog mig an vad jag ansåg vara, den övermäktiga uppgiften. Vips, och simsalabim, tjugo minuter senare var jag klar (därav lättnadskänslan). Någon dag i livet ska jag lära mig ett par viktiga saker i livet, 1) sluta tvivla på min förmåga, 2) inte måla han med horn och treudd på väggen, 3) lyssna på Erik när han säger något klokt eller relevant, 4) minska förstorade känslor, 5) dra mig till minnes att allt kommer att gå bra 6) hantera rabattväxter, såsom pelargoner, pioner och perenner (kan vara lika relevant för ett kommande vuxenliv såsom tilltro till sin förmåga och en lugn själ).
