All good things come to an end
Jag minns efter-jul-tiden från ett perspektiv som en ung variant av mig själv, i formen av ett barn. Julafton led mot sitt slut, klapparna var öppnade och huset, vilket nyss var fullt av liv och lust, ekade nu tomt. Släktingarna hade packat ihop det vad som tillhörde dem och begett sig hemåt. Desorienterad och vilsen kom en våg och översköljde en med tomhet. Det var över, finito. Denna afton fylld av övermäktig förväntningar skapade någon sorts ångetsladdad längtan, en önskan om perfektion och överdriven glädje hade månader i förväg byggts upp genom en fulländad vision om framtiden.
Men med lite kött på benen och ett 22-årigt långt liv fyllt av erfarenheter och visdom har detta lett mig fram till nya insikter. Den härliga efter-jul-tiden upplevs idag. Konsekvenser som en svullen buk och lite för lite pengar på kontot är väl den enda ångesten man i denna högaktade ålder kan känna.
