Nattens djupaste, filosofiska tankar.
Höger hjärnhalva smärtar mig, men jag är glad som en liten fisk likt förbaskat. För relativt sett till jordens befolkning får man nog klassa mig till en sådan där ytterst välmående typ med tillgång till långsamtgående hiss och en matvarubutik inom ett mycket nära avstånd. Detta kan tyckas trivialt i ett större sammanhang, men det är just i det större sammanhanget det kommer sig till uttryck. Jag adderar ihop alla tänkbara förnödenheter jag i mitt välståndssamhälle har inom räckhåll och får en summa av glädje, lycka och harmoni. Mmmm, känner hur jag liksom låtsasnjuter av mitt överflöd.
För att ta trivialiteten till sin spets kan jag ju närmare göra en liten utvikning över min dag. Det har vaknats och ätits och studsat boll och tittats på film och så var det den dagen, klar att övergå i nästa. Det blir en sådan otrolig rundgång på de där dygnen så man emellanåt känner sig lite yr. Den här tjuogofyratimmars perioden vi valt att kategorisera vår livscykel i kommer och går i en strid ström. Man må väl tacka gudarna för det så vi inte helt plötsligt vaknar upp till en oannonserad undergång.
Med detta sagt så bör man väl låta den här dagen ha gjort sitt och låta nattens mörker gripa tag i mig, var välkommen mörkrets timma och söv mig snabbt och smärtfritt.
