En bil kommer lastad
Utefter våra landsvägar färdas i denna stund ett fordon lastat med två galningar. Imorgon kommer kusinerna från Hjo att anlända. Detta skapar en del oro i vår familjen, och vissa nödvändiga skyddsåtgärder planeras för deras ankomst. Sist vi hade besök av de två galningarna höll det på att slutat i total katastrof. Inga namn nämnda men den blott nioårige lilla gossen valde att begrava min stackars lilla syster levande. Detta slutade dock lyckligt med hjälp av polis och ambulanspersonal. När vi sedan försökte lugna de två pojkarnas framfarter med att locka dem till en lugn kväll i bio salongen, började de två kivas om vem som hade störst öron, och skulle med antal popcorn inproppade i örats öppning ta reda på sanningen. Resterande besök fick vi med hjälp av megafon kommunicera med dessa två, då popcornresterna tenderade att inte vilja lämna sin boning.
Där skulle det väl ändå kunna vara nog med tokerier och dårskaper, men självfallet icke! Då den äldre av de två yrpannorna är en stor fotbollsfantast tvingade han oss, mot starka protester (vi kunde bara ana och gissa vad som skulle kunna ske om kusinen från Hjo hade en fotboll i beredskap som vapen). Och våra farhågor besannades med råge, efter att väl surrat fast oss runt vardera fotbollsstolpe (han är även en trogen scout och repknytare) tränade han vristsparkar mot mig och min syster. Han gav sig själv poäng för sina insatser. Två poäng för ett träffat ben eller arm, fem poäng för en magträff med andnöd som resultat. Och självklart högsta poäng för en träff i huvudknoppen. Trots att denna händelse inträffade för drygt ett halvår sedan är min stackars syster ännu inte återhämtad från dess sviter. Hon lider av panikattacker, svåra mardrömmar och kronisk huvudvärk. Tack och lov har mina tre brutna revben återhämtat sig!
Jag tackar Team Sportia för den generösa rabatten, 50% på de kompletta hockeyutrustningarna vi förberett oss med. Jag vet att påsken ska handla om god mat, en dos religion och trevlig samvaro med släkt och vänner. Jag nöjer mig med en påsk som inte slutar med en uppbränd boning, eller brutna kroppsdelar!
Förhoppningsvis på återseende!
En kusin bortom all kontroll
Där skulle det väl ändå kunna vara nog med tokerier och dårskaper, men självfallet icke! Då den äldre av de två yrpannorna är en stor fotbollsfantast tvingade han oss, mot starka protester (vi kunde bara ana och gissa vad som skulle kunna ske om kusinen från Hjo hade en fotboll i beredskap som vapen). Och våra farhågor besannades med råge, efter att väl surrat fast oss runt vardera fotbollsstolpe (han är även en trogen scout och repknytare) tränade han vristsparkar mot mig och min syster. Han gav sig själv poäng för sina insatser. Två poäng för ett träffat ben eller arm, fem poäng för en magträff med andnöd som resultat. Och självklart högsta poäng för en träff i huvudknoppen. Trots att denna händelse inträffade för drygt ett halvår sedan är min stackars syster ännu inte återhämtad från dess sviter. Hon lider av panikattacker, svåra mardrömmar och kronisk huvudvärk. Tack och lov har mina tre brutna revben återhämtat sig!
Jag tackar Team Sportia för den generösa rabatten, 50% på de kompletta hockeyutrustningarna vi förberett oss med. Jag vet att påsken ska handla om god mat, en dos religion och trevlig samvaro med släkt och vänner. Jag nöjer mig med en påsk som inte slutar med en uppbränd boning, eller brutna kroppsdelar!
Förhoppningsvis på återseende!
En kusin bortom all kontroll
Kommentarer
Trackback
