Lycka
Att sammanfatta en julafton är svårt. Julklappar är fina, men ändå. Tänkte ägna ett litet seriöst moment här på bloggen tillägnat familj och släkt. Helt underbara fast lite konstiga. Precis som det ska vara alltså.
Maten var god, som vanligt. Kalle Anka levererade, som vanligt. Klappar i överflöd, som vanligt. Men ändå är varje jul så fantastisk. ”Som ett barn på julafton”, ja det talesättet är så klockrent, 21 år gammal men ändå lika lyrisk.
Sisådär 20 pers i det Clausénska hemmet sitter i detta nu och spisar julegröten, och jag ska samlas med dem.
Lycka är en stor tjock släkt samlade den 24 december. Är lärd att leva här och nu. Och ja, morgondagen och dess eventuella problem ter sig väldigt långt borta…
Lite syskon och ett stycke kusiner
