Med fara för livet
”Det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder.” Okej det rimmar, annars fyller detta urkorkade citat ingen som helst funktion.
Exempel: ”Lilla Lisa, ta nu på dig vindjackan, det är en tromb på väg vet du.”
Jo men lycka till lilla Lisa. Tänkte istället ta ett exempel ur det verkliga livet. Någon smartskalle gick omkring och önskade snö nu kring juletid. Som ett brev på posten kom den och slasket hand i hand. Hur i hela friden klär man sig mot att halka?! Broddar hjälper föga kan jag meddela. Hoppas den smälter bort lika snabbt som den kom, så jag i frid kan ta mig ut på mina springturer utan fara för livet.
På tal om fara för livet. Idag, för blott ett par timmar sedan, var jag fast övertygad om att min sista stund var kommen. Jag är efter förra veckans bildemolering svårt ärrad. Jag kan garantera er att jag körde i lägre hastigheter än din gamla halvblinda mormor, men var likväl totalt skräckslagen. Jag vill egentligen inte berätta att jag för andra gången inom loppet av en vecka började grina, men gör det ändå för att få er att förstå hur otroligt körrädd jag gått och blivit.
Så där puttrade jag på i cirka 50 kilometer i timmen, med snabba hjärtslag och halvt panikslagen i det spåriga föret.
Min absolut största lättnad när jag gick och blev med körkort var att jag så äntligen skulle slippa Länstafikens dyra, långsamtgående, försenade bussturer. Det tar emot att säga, men: Länstrafiken, here I come!
