Självmord runt middagsbordet
En midsommar till ända, och hur kan denna högtid firas bättre än vetskapen om att pengarna stadigt växer på sin hög? Jo ett högaktligt celebrerande skulle annars kunna tänkas vara att umgås med nära och kära, runt ett fullbokat bord med läckerheter. Men sicken tur att man hann med lite av båda! Runt detta bord, dignande av delikatesser som färskpotatis och rödbetor, nybakat bröd och en tårta av högsta klass, diskuterades ämnen såsom självmord och plastikkirurgi. Ett flertal gånger försökte vi å det bestämdaste avbryta dessa samtalsämnen utan någon som helst framgång. Ständigt återupptog någon en viktig aspekt av samtalet som ännu inte dryftats och ventilerats. Självmord bör planeras i största noggrannhet, för att inte reflexmässigt avbrytas i ett avgörande skede, konstaterades efter det ena (ej självupplevda!) exemplet efter det andra.
Nu var vi inte en samling djupt deprimerande personer, svårt märkta av livets hårda skola. Nej tvärtom skulle jag nästan drista mig att påstå! Positivismen i församlingen yttrades runt middagstid midsommarafton genom en dos svart humor.
Jag ska inte låta er tid mer upptas av gångna tider, det kanske kan falla i ert intresse att ta del av vad som komma skall i mitt liv. Fortsatt jobb väntar enligt schemat, men innan dess finns ett par timmars dötid. Och varför inte spendera dessa på en liten springtur i Morjärvs terränger?
