VonClausen

Välkommen och stig in i mitt liv kära vänner och ovänner. Vi närmare eftertanke är det nog mestadels vänner jag omges av faktiskt. Skulle dock vara spännande med någon liten näthaterz som då och då gjorde avtryck i mitt kommentarsfält, kanske skulle det se ut något liknande det här:

”Du är ful när du har ruttna tomater i fejjan, och det är precis vad jag ska behandla dej med nästa gång du handlar knäckebröd på Coop. Din mamma grät när du föddes. Ha, va sa du nu va?! Förresten är du kort och har krulligt hår, get a life liksom! Om du var en sång skulle du vara finsk schlager på sista plats i Eurovision song contest. Ibland äter jag kalvsylta bara för att påminnas om hur äckligt du luktar.”

Förmodligen skaffar jag mig aldrig någon ovän av denna kaliber, det skulle vara om jag vid något desperat ekonomiskt tillfälle av bara farten knäckte koden till cancerbotemedlet framför ögonen på en framgångsrik forskningsman, med livskallet att rädd mänskligheten. Man kan ju förstå att den hårt kämpande stackaren skulle bli knäckt, och med alla medel försökte gäcka mig i hopp om att stoppa min plötsliga framfart. För tankarna vidare till Scar, tycker han har fått oförtjänt dåligt rykte, tänk att bli snuvad på ett helt kungarike liksom? Inte konstigt att man blir lite småbitter och hatisk.