Hem

Tell the world that I coming home…

 

Lätt att få storhetsvansinne i Amerikat. Man ska helst genom skryt och lite extra gott pålägg servera den bästa sidan av sig själv för att framstå som lyckad. Dessutom är min uppfattning att grannen på inga villkor får ha en större, bättre och snyggare bil än dig, nederlaget skulle då vara så totalt och tillintetgörande.

 

Inte kunde jag ana att vindarna skulle blåsa så snålt kring mina öron, helt oförberedd och darrande av köld med jackan långt nedpackad i bagaget stod jag trött, ambivalent, men nöjd på Lule airport.

 

Jag och kameran har väl inte jobbat så väl ihop som nämnt, tre stora ögonblick är dock för alltid förevigade.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0