Vilse i pannkakan
Jag visste att det skulle hända, du visste att det skulle hända, alla visste att denna händelse var ett faktum som i sinom tid skulle inträffa. Jag sprang vilse i det välförgrenade kvarteret. Det enda som förvånar mig i sammanhanget är att det inte hänt förrän nu.
Jag tog det hela med en klackspark, skrattade lite åt eländet efter att jag gjort åtskilliga försök att hitta det förbannade gröna huset som jag tagit som riktmärke. Det visade sig att den överdådiga villan trots mina misstankar inte alls hade flyttat på sig, det gäller mer att söka på rätt ställe. Allt sagor slutar ju lyckligt, och med facit i hand så vart ju resultatet bara positivt då en utökad träningsrunda blev av.
Solen visar sig från sin allra bästa sida och jag har på bakgården intagit ett lättklätt horisontellt läge med mål att jobba fram den kokta kräftans färg.
