Sick
En afton i goda vänners sällskap är i ankomst, detta med sommar och ledighet bör ju firas på allra bästa sätt. Vi kör mitt sätt, skratt, skoj och sömn (inte i en alltför sen timma). Detta med sjukdom verkar ju nämnas i vart och ett av mina inlägg så jag funderar på att fortsätta på inslagen väg, men först slog mig tanken, vad söker jag få ut då jag ständigt uppdaterar om mitt eländiga tillstånd? För ett ska ni känna er säkra på, i min virriga lillhjärna pågår en ständig aktivitet, planering och där finns ingenting som görs utan en orsak. Låt mig svara på min egenställda fråga, förmodligen söker jag medlidande och empati. Fanny, det innebär INTE att man skrattar åt den nödställda, en känga till dig!
Näää, jag vet att ditt hånskratt är av äkta kärlek, vi kastar kängan på nån fuling istället.
Åter till sjukdomen, i ett alldeles nyligen skrivet inlägg hyllade jag moderniteten och dagens samhälle. Jag var så nöjd och gla´ att där finns välutvecklade mediciner att tillgå. I detta sammanhang, mediciner, bör man aldrig och inte, ge Elisabet Clausén en bipacksedel med biverkningar som kan uppkomma. Paniken som uppstår i en hypokondrikers hjärna då risken för otaliga tillstånd kan finnas är total och förvirrande.
