Trolleri i köksförklädet
Det är med rädsla i rösten jag hör mig själv säga onsdag. Tiden går ju alldeles förskräckligt fort när man har skoj, och en halv vecka av min lediga tid är redan till ända. Inte på något sätt är tiden bortslösad, jag har träffat diverse vänner från nu, förr, när och fjärran. Och så klart är jag minutiöst uppdaterad inom Paradise hotel, och jag skäms inte ens att säga det. Eller jo lite, men om jag låtsas att jag är stolt över det är det ingen som kan genomskåda min stencoola fasad!
Eftermiddagen bjöd på besök från en långväga vän, och självklart drar jag på mig förklädet och visar mina kökskonster. Alla som känner mig, hört talas om mig, eller kanske bara behöver se en skymt av mig på stan vet att de så kallade ”kökskonsterna” är mycket begränsade. Men någon form av föda, med ett tillräckligt näringsinnehåll för att överleva blev slutligen resultatet av mitt hårda arbete framför de varma spisarna.
Utan strukturerade listor lever jag så vidare mitt lediga liv. Vi hörs förmodligen i framtiden, och förmodligen är denna framtid redan imorgon. Sov gott!
Jag blev plötsligt så blyg att jag måste gömma mig bakom min väldoftande blomma. Eller så är jag bara så förskräckligt ful att man av försiktighetsåtgärder måste dölja stora delar av min skepnad. Lite som stackarn Quasimodo uppe i sitt klocktorn.
