Reality
Jag överväger att fly från verkligheten (tentan) genom att se ikapp alla missade BB avsnitt. Känns värt.
Jag har en svag karaktär, i alla år har jag gått och väntat på att bli äldre och förhoppningsvis mogna i mitt tankesätt. Jag vill inte arbeta, det finns inte en enda liten ynka dröm jag går och bär på. Jag är ändå snart 22 år fyllda, jag tror dessvärre det inte blir mycket bättre än så här. Eller värre.
Jo fast värre blir det ju, huden skrynklar ihop sig, håret tappar sin glans och ett par läsglasögon måste införskaffas.
Det är mycket som ska avhandlas om man inte satt sig ned och haft ett ordentligt samtal på sisådär ett och ett halvt år. Skippar småsnacket om senaste vårmodet och Luleå hockeys framgångar/motgångar. Mina gymnasiepolare och jag lunchdejtade och svåra skrattattacker framkallades, jag fick faktiskt ont i magen.
